Skolmaten fyller 80 år – det firar vi på den offentliga måltidens dag

Den 15 oktober uppmärksammas den offentliga måltidens dag runt om i Sverige. Samtidigt firar vi ett jubileum: det är 80 år sedan den kostnadsfria skolmaten infördes. I Vara kommun firar vi med bland annat dessert till alla skolbarn, ballonger och quiz om skolmaten.

Den svenska skolmåltiden har en lång historia. Redan i slutet av 1800-talet började måltider serveras till barn som hade det allra svårast ekonomiskt. När skolmaten blev kostnadsfri 1946 fick alla elever möjlighet att äta en varm lunch under skoldagen.

Sedan dess har mycket hänt. I dag är skolmåltiden en viktig del av elevernas vardag, med fokus på näring, kvalitet, hållbarhet och matglädje.

– Skolmåltiden är viktig för att alla barn ska orka med sin skoldag och kunna hänga med på lektionerna. I Vara kommun har vi som mål att alla elever ska gå ut skolan med godkända betyg, och en god och näringsrik lunch ger viktiga förutsättningar för lärandet, säger Inga-Lena Falkebäck, biträdande kostchef.

Cirka 2 500 skolluncher varje dag

Varje dag serveras omkring 1,4 miljoner skolluncher i Sverige. I Vara kommun är motsvarande siffra cirka 2 500 portioner.

På skolorna finns alltid flera rätter att välja mellan. Alla skolor har en gemensam matsedel med en huvudrätt och en vegetarisk rätt.

Eleverna får också möjlighet att påverka skolmaten. På många skolor finns matråd och på vissa får eleverna vara med i köket och hjälpa till. Två veckor om året är dessutom önskeveckor, då eleverna får vara med och bestämma vad som ska serveras.

Köttbullar och lasagne hör till elevernas favoriter. Även sådant som kanske förknippas med helfabrikat lagas från grunden. Våra populära chicken nuggets görs exempelvis av kycklinginnerfilé som kryddas och paneras med panko.

Mat lagad nära gästerna

I Vara kommun har vi valt att arbeta med tillagningskök i stället för ett stort centralkök. Det innebär att maten lagas nära gästerna och kan serveras nylagad, utan långa transporter eller långa tider av varmhållning.

I köken lagas det mesta från grunden med rena råvaror, och halv- och helfabrikat används i betydligt mindre utsträckning än tidigare. Stor vikt läggs också vid valet av råvaror. Kommunen använder svenskt kött, MSC-märkt fisk och så långt det är möjligt lokalt producerade livsmedel. Potatisen kommer till exempel från Tumleberg, och på menyn finns även kornris och havreris som odlats i närområdet och förädlats i Lidköping.

Samtidigt som köken följer utvecklingen inom mat och hållbarhet finns också en ambition att värna svenska mattraditioner och låta både unga och äldre upptäcka och uppskatta husmanskosten.

Mer än maten på tallriken

Mycket har förändrats sedan skolmatens tidiga dagar. I dag handlar måltiden inte bara om vad som ligger på tallriken, utan också om miljön runt omkring. Tillsammans med övrig personal arbetar kökens medarbetare för att skapa en trygg och välkomnande atmosfär i matsalen.

Alla kommunens måltider planeras utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. För eleverna ska maten ge energi och förutsättningar att lära, växa och utvecklas under hela skoldagen. Inom äldreomsorgen bidrar måltiderna till hälsa, välbefinnande och social gemenskap.

I år sammanfaller den offentliga måltidens dag dessutom med den västgötska traditionen Grynkorvens dag. Därför blir det extra firande: först uppmärksammas den klassiska grynkorven och dagen därpå serveras en festligare meny med potatisgratäng och kalkon från Adelsåsen.

Den offentliga måltidens dag är också ett tillfälle att uppmärksamma alla medarbetare som varje dag planerar, lagar och serverar mat i kommunens verksamheter. Med engagemang, yrkesskicklighet och omtanke skapar de måltider som gör skillnad för tusentals människor varje dag.